Flera nyanser av rosa

Mousserande roséviner har blivit en stor trend under det senaste året. Man kan även se att roséviner generellt växer i popularitet och inte längre ses som enbart typiska sommar- och salladsviner.

Text: Karin Strand Illustration: Astrid Linnéa Andersson

Glöm de gamla rosévinerna som mest smakade geléhallon. Dagens roséviner håller hög klass, är ofta friska och har en finstämd bärighet. Dessutom passar de utmärkt till mat. Malin Rhodin, sommelier och produktchef på Hermansson & Co, guidar oss i rosédjungeln.

− Jag vill verkligen slå ett slag för rosé året runt. Det finns lätta varianter som passar bra till lättare mat och det finns kraftfulla varianter där man kan ta ut svängarna mer smakmässigt i maten. Dessutom, finns det något festligare än ett rosa bubbel? säger Malin Rhodin.

Rosévinet får sin vackra färg från de blå druvornas skal. Den vanligaste metoden för att tillverka rosévin är att pressa druvorna tillsammans med skalen, som sedan får ligga kvar

och utsöndra färgpigment under en begränsad tid. Beroende på druvsort och önskad vinstil varierar tiden för maceration, allt från enstaka timmar upp till några dagar.

− Vissa druvor har mer färgpigment och tanniner i skalet än andra. Om vinmakaren vill ha en djupare färg och kraftigare smak kan skalen även ligga kvar under en del av jäsningen. Man kan generellt säga att ju djupare färg ett rosévin har, desto kraftfullare är smaken, säger Malin Rhodin.

Det är alltid blå druvor som används vid tillverkningen av rosévin. Många tror att vinet är en blandning av rött och vitt vin, men sådana blandningar är inte tillåtna inom EU med några få undantag, bland annat för mousserande vin. I Champagne skapas rosa champagne genom att en liten del rödvin tillsätts i det vita vinet. Vissa tillverkare använder sig dock av samma metod som rosévinstillverkarna, det vill säga de låter druvmusten behålla kontakt med skalen en kort stund efter pressningen.

Tillverkningen av roséviner är styrd av såväl lokal tradition som vinmakarens vision av vilken karaktär det slutliga vinet ska ha. I Provence i södra Frankrike görs av tradition mest ljusa, laxrosa viner, medan man i exempelvis Spanien har haft en tradition av lite mörkare varianter. Detta har dock luckrats upp under senare år, så att det numera är svårt att avgöra ursprung enbart genom att titta på vinets färg. Olika druvor används också. I Pro- vence används i hög grad grenache vid rosévinstillverkning, men i övrigt används även druvor som till exempel carignan och marselan. I Spanien dominerar den spanska druvan tempranillo och i Italien huserar de med de klassiska inhemska druvorna corvina veronese, rondinella och molinara.

Många kopplar färgen på roséviner till kvalitet, men detta är helt fel, betonar Malin Rhodin.

”Färgen har absolut inget med kvaliteten att göra. Det finns många mörka roséviner som är helt fantastiska.

− Jag vet inte hur och varför myten om att ljusa roséviner har högre kvalitet skapades. Färgen har absolut inget med kvaliteten att göra. Det finns många mörka roséviner som är helt fantastiska.

När det gäller kombinationen mat och rosévin gäller samma grundregler som alltid. Maträtter med hög syra bör matchas med ett vin med hög syra, och en maträtt med chilihetta gifter sig väl med ett vin med viss restsötma. Till grillad fisk fungerar det fint med ett lite kraftigare rosévin, medan de ljusrosa vinerna bör matchas med lätta och delikata smaker som inte dödar vinet, exempelvis pilgrimsmusslor, havskräftor eller en somrig sallad niçoise.

De rosa bubblorna då? Passar de också till mat?

− Bubblorna i ett mousserande vin påverkar upplevelsen av fett i en maträtt. De rensar munnen och friskar upp. Därför är mousserande rosévin ett fantastiskt bra val till en bit fet lax, säger Malin Rhodin.

− Men det är jätteviktigt att välja rätt typ av glas. Till skillnad från vanligt bubbel bör rosa mousserande viner drickas ur ett glas med stor kupa − gärna ett rödvinsglas. Då kommerde subtila aromerna av vildhallon och jordgubbar verkligen till sin rätt. 

Grapevine tipsar!

Roséviner kan variera i karaktär och därmed matcha olika typer av maträtter, allt ifrån finstämda och lätta maträtter till mer smakrika sådana, exempelvis grillad fisk. Grapevine tipsar om tre sinsemellan olika viner: två stilla och en champagne.

La Genereuse Francine
Ett ungdomligt, friskt och bärigt vin från södra Frankrike med inslag av vit persika, vattenmelon, jordgubbe, körsbär, örter och röda äpplen. Druvsorten är marselan som är en korsning mellan grenache och cabernet sauvignon. Till vinet, som är bärigt och lätt, väljer man med fördel rätter med delikata smaker, till exempel grillade havskräftor eller fylld avokado med räkröra.

Conde de San Cristóbal Flamingo Rosé
Ett rent, uttrycksfullt vin med rabarber, vinbär och körsbär i aromen. Vinet överraskar med sin fräschör i gommen, bra syra och ihållande struktur, och essensen och karaktären är typisk för vinerna från spanska Ribera del Duero. Eftersom vinet är smakrikt och har hög syra bör även maten innehålla syra. Prova med tonfisk med brynt sardell- och kaprissmör, stekt aubergine med tomatvinägrett, eller kyckling i ugn med salvia och citron.

Beaumont des Crayères Grand Rosé
En roséchampagne där smaken är intensiv och fruktig med inslag av hallon, skogs- smultron, grapefrukt, röda vinbär och röda körsbär. Klar laxrosa färg med fina livliga bubblor. Champagnen matchas perfekt med en laxtartar med parmesan, kapris och potatischips eller varför inte utmana med en råbiff?