Kostar det så smakar det
En flaska vin kostar 100 kronor, en annan 300. Eller 3 000, eller ännu mer. Vad är det egentligen man betalar för?
CHÂTEAU LATOUR ÄR inte en av Systembolagets storsäljare, och lär aldrig bli det heller. Inte många är beredda att hosta upp 15 000 kronor för en flaska rödvin, vilket är vad du får betala om du vill ha en av årgång 2017. En flaska från 2010 kostar ytterligare 4 000 kronor.
Det är ett fantastiskt vin, lär de lyckliga som fått chansen att smaka vara överens om. Men är det värt priset? Är det där 15 000-kronorsvinet 20 gånger godare än ett som ”bara” kostar 750 kronor?
Frågan om vad något är värt är naturligtvis omöjlig att ge ett objektivt svar på. Vinvärlden är en marknadsekonomi och en flaska vin är helt enkelt värd så mycket som någon är beredd att betala för den. Sedan får man ju hoppas att köparen är nöjd när hon eller han smakar på vinet.
VINSKRIBENTEN OCH champagneexperten Fredrik Schelin börjar med det grundläggande när han förklarar vad som styr priset på vin:
– Du betalar för flera faktorer: kostnaden för att odla och skörda druvorna, vinifiering och lagring. Detta inkluderar arbetskraft, utrustning och annat som behövs för produktionen. Sedan tillkommer såklart distributionskostnader för att transportera vinet från producenten till Systembolaget, som i sin tur gör ett påslag för att täcka driftskostnader och för att finansiera verksamheten.
Vad är det då som kostar när man producerar vin?
SKÖRDEUTTAGET. För att göra ett vin av högre kvalitet gallrar man hårt i vingården. Färre druvor på varje vinstock ger en mer koncentrerad smak i druvsaften och i slutändan ett bättre vin. Men det innebär också att man inte får lika många liter vin per odlad kvadratmeter mark (det vill säga ett lågt skördeuttag) och priset blir därför högre, särskilt om man dessutom skördar för hand.
Omvänt resulterar ett högt skördeuttag oftast i ett enklare vin som kan säljas till lägre pris.
URSPRUNGET. Dyrare viner kommer ofta från specifika områden med vissa egenskaper som bidrar till höga kostnader.
– Viner från prestigefyllda regioner som Champagne, Bourgogne och Bordeaux i Frankrike och Napa Valley i USA kan vara dyrare att göra på grund av höga markpriser och strikta regleringar kring odling och produktion, säger Fredrik Schelin.
DRUVMATERIALET. – Vissa druvsorter är mer krävande att odla och skörda, vilket driver upp kostnaderna. Pinot noir, till exempel, är känd för att vara svår att odla på grund av sitt tunna skal och känslighet för klimatvariationer, säger Fredrik Schelin.
PRODUKTIONSMETODEN. Det finns viner som är omständligare att producera än andra och därför kostar mer. Ett exempel är amarone, som görs av druvor som legat och torkat i minst tre månader innan de pressas. Ett annat är champagne, som genomgår en första alkoholjäsning på tank och en andra i flaskan, som dessutom är dyrare än vanliga vinflaskor eftersom den måste tåla ett högre tryck.
Många regioner har också specifika krav för att vinet ska kunna få en viss klassificering. Ett exempel från Spanien: För att ett rött vin från Rioja ska klassas som en gran reserva måste det lagras i minst fem år, varav minst två år på fat och minst två år till på flaska, innan det kan säljas. Den långa lagringstiden påverkar naturligtvis priset på vinet.
IMAGE OCH VARUMÄRKET. Till sist ska vi inte sticka under stol med att det finns andra faktorer än vinets smak och kvalitet som påverkar priset. Köper vi ett vin från ett legendariskt vinslott (och här kan vi i vissa fall prata om riktigt mycket pengar) så köper vi också en historia – och hoppas kanske att vårt val av vin ska säga något fördelaktigt om oss själva, precis som när vi köper kläder av ett visst märke.
MEN HUR SK A vi vanliga konsumenter tänka och vad ska vi titta efter när vi står på Systembolaget och spanar i hyllorna? Fredrik Schelin har ett par konkreta tips.
– Med några undantag kan man säga att vin från 149 kronor och uppåt oftast är ett säkrare kort. Billigare viner kräver research, säger han och fortsätter:
– Vissa vindistrikt som inte hunnit bli lika kända som andra kan leverera hög kvalitet i förhållande till prislappen. Ett tips är att köpa vin på flaska över 149 kronor från Sydafrika. De har vin i världsklass. ♦
Faktaruta
… och så betalar vi skatt
I Sverige är alkoholskatt och moms en betydande del av vinpriset. Alkoholskatten är en punktskatt som baseras på vinets alkoholhalt. Räkneexempel: En flaska vanligt vin som kostar 80 kronor på Systembolaget. Av dem är 22 kronor alkoholskatt och 16 kronor moms. Återstår 42 kronor, som ska täcka kostnaderna för produktion och distribution och dessutom ge en liten vinst.
Betalar man 200 kronor för vinflaskan går fortfarande 22 kronor till alkoholskatt, medan momsen blir 40 kronor. Nu blir det 138 kronor över och alltså utrymme att lägga mer än tre gånger så mycket pengar på produktionen av vinet, vilket i de flesta fall avspeglas i vinets kvalitet.
Relaterade drycker
Beaumont des Crayères Grande Réserve Brut
En förstklassig champagne med fin mousse och lång behaglig eftersmak
Nr: 789101, Champagne, Friskt & Fruktigt
