Lagring – så funkar det

Att lagra vin hemma är trevligt, men ofta faktiskt onödigt. 95 procent av de viner som når konsumenterna är redan färdiglagrade och redo att drickas direkt. Grapevine reder ut begreppen.

Är det någon som minns 1980-talets köer utanför Systembolaget den tredje torsdagen i november då årets beaujolais nouveau släpptes? Vinet var speciellt såtillvida att det buteljerades direkt efter jäsningen och levererades ut till butikerna.

Det är länge sedan beaujolais nouveau var trendigt. Men vinet produceras och säljs fortfarande på samma sätt – och är ett stort undantag i vinvärlden. Annars lagras vin före försäljning, i ståltankar, på fat, i betongtank, i lerkrus, på flaska och i kombinationer av de olika typerna av kärl. Lagringen rundar av strävheten, syran och fruktigheten så att vinet blir mer balanserat.

‒ Vissa ursprungsbeteckningar kräver till och med viss typ av lagring för att få fram den ursprungstypiska karaktären, berättar Leo Hansson, sommelier och regional försäljningschef på Hermansson & Co.

Ett exempel är Rioja i Spanien, som har mycket stränga vinlagar. Vinerna därifrån måste lagras ett visst antal månader, först på fat och sedan på flaska.

Lagring i ståltank är vanligast och ger ett rent vin där druvornas smak dominerar. I ståltanken är vinet helt skyddat från syre. Vid lagring på fat tar vinet smak av träet, i synnerhet om fatet är nytt. Dessutom sipprar lite syre in.

Även vid lagring i betongtank, i lerkrus och på flaska sipprar syre in, vilket gör att vinet åldras.

‒ Det heter ju att syre är en fiende till vinet, men faktum är att lite syre är bra, det gör att vinet åldras på ett fördelaktigt sätt. För mycket syre förstör däremot vinet. Då övergår vinet till att smaka först övermoget, sedan saftlikt och till slut blir det vinäger, säger Leo Hansson.

Nästan alla viner är färdiglagrade när de når konsumenten. Men en del kan med fördel lagras lite längre.

‒ Då bör flaskorna ligga stabilt och mörkt och i en jämn temperatur. En vinkyl är bra eftersom det går att ställa in en optimal temperatur, 10‒11 grader. Men det går jättebra att lagra vin i en vanlig garderob också, säger Leo Hansson, som själv lagrar viner i ett ventilerat skafferi.

‒ Det gör inget om temperaturen varierar lite långsamt över året, det är de snabba variationerna som måste undvikas.

Röda viner som lämpar sig att lagras har en kraftig tanninstruktur och har ofta fatlagrats innan de tappats på flaska. De görs i allmänhet av druvor med tjocka tanninrika skal och mycket socker, vilket ger hög alkoholhalt. Men det finns även vita viner som med fördel kan lagras, inte minst champagne.

‒ Alla standardcuvéer klarar att ligga i åtminstone två år, årgångschampagnerna ännu längre. Med lagring blir champagnen gulare, brödigare och får en mer smörig karaktär. Även vissa rieslingviner från Pfalz och Mosel och chardonnayer från Bourgogne kan lagras, säger Leo Hansson.

Starkviner som portvin, madeira och sherry är riktiga långlagringsviner, vissa årgångar kan hålla i 100 år.

Roséviner och bag-in-box-viner hör däremot till de 95 procenten av viner som ska drickas direkt. Däremot mår de, som alla viner, bra av att luftas före servering, tipsar Leo Hansson.