Amarone

Vad är Amarone della Valpolicella?

Amarone della Valpolicella är ett fylligt rödvin från Veneto i nordöstra Italien, närmare bestämt distriktet Valpolicella. Det som ger amaronevin dess unika karaktär är tillverkningsmetoden appasimento, vilket innebär att druvorna torkas. I ett amaronevin har 100 procent av druvorna torkats. Denna tillverkningsmetod kräver i sin tur en större mängd druvor per flaska vilket bidrar till vinets höga prislapp. Det finns även viner där enbart en del av druvorna har torkats, dessa får dock inte kallas Amarone.

Smaken är fyllig och kraftig med inslag av torkad frukt som körsbär och russin, men även kaffe och vanilj. Tillverkningsmetoden ger även Amarone en stor och koncentrerad smak eftersom vatten dunstar bort när druvorna torkas. Alkoholhalten måste vara minst 14 procent men är många gånger högre än så, det bidrar till mer smak och värmande eldighet.

För att få kalla ett vin för Amarone måste det uppfylla en rad högt ställda krav vad gäller druvor, ursprung, tillverkning och lagring.

Amarone och druvor

Druvorna som används för att framställa Amarone är i första hand Corvina, Corvinone och Rondinella som odlas i området Valpolicella. Även andra lokala druvor förekommer.

Enligt det regelverk som styr tillverkningen av Amarone måste omkring 40-80 procent av druvorna bestå av Corvina, Corvinone får ingå i upp till 50 procent och Rondinella får ingå i upp till 30 procent.

Corvina är den vanligaste druvan i Amarone och har odlats i Valpolicella sedan 300-talet. Corvinas skal är relativt tjockt vilket hjälper till vid torkning (appassimento).

Corvinone har länge misstagits för att vara ett dialektalt ord för Corvina, men det är i själva verket en helt egen druva. Corvinone är något större än Corvina och växer i större klasar och är en viktig beståndsdel i tillverkningen av Amarone. Druvan förekommer även i många andra enklare viner från Valpolicella.

Rondinella är en anpassningsbar druva som växer i olika jordar och på olika höjder. Precis som Corvina är skalet tjockare och druvan kan med fördel utstå en torkningsperiod på 3-4 månader, vilket krävs i tillverkningen av Amarone.

Torkning – appassimento

Amarone tillverkas enligt metoden appassimento vilket innebär att man efter skörd låter druvorna torka i 3-4 månader, vanligtvis till december. Det är viktigt att druvorna är mogna vid tillverkning, och eftersom mögel och röta lätt sprider sig under torkningsprocessen måste druvorna vara hela vid transport till vineriet. Lösa klasar är även att föredra framför täta, eftersom det gör det lättare för luften att cirkulera runt druvorna. Själva vinifieringen får tidigast påbörjas den första december.

Förr lät man druvorna torka i stenrum med stora fönster mot norr och söder för att på ett naturligt sätt kunna utnyttja de svala vindarna från dalarna. Numera är det dock vanligt att druvorna torkas i naturlig ventilation med hjälp av stora fläktar vid behov.

Detta har fått två torkningsstilar att växa fram:

Traditionell torkning på bastmattor med naturlig ventilation.
Modern torkning i rum som är både temperatur- och fuktighetskontrollerade

Jäsning

Efter att druvorna legat på torkning har det blivit dags för jäsning. Först pressas druvorna till en koncentrerad must innan man tillsätter jästen. Eftersom Amarone börjar jäsa under januari och februari måste man använda en speciell jästsort som klarar av de kalla temperaturerna.

Jästen som används kallas saccharomyces uvarum och klarar av att jäsa upp musten till max 13 procent alkohol innan den slutar verka. Därefter tillsätts en ny turbojäst som låter vinet jäsa upp till 17 procent alkohol. Skulle man inte låta vinet jäsa iväg till en Amarone får man ett helt annat typ av vin.

Ett amaronevin ska ha en alkoholhalt på minst 14 procent och får då innehålla som mest 12 gram socker per liter. Sockerhalten får som mest uppgå till 16 gram per liter, beroende på alkoholhalten.

Amarones två jäsningar tar lång tid på sig i jämförelse med andra viner. Normalt jäser ett vin ut sin sockerhalt på omkring en vecka men för en Amarone tar det vanligtvis sex till åtta veckor.

Lagring

När jäsningen är avslutad ska vinet lagras. En Amarone della Valpolicella ska lagras i minst två år, räknat från första januari året efter skörd. Står det Riserva på flaskan innebär det att vinet lagrats i minst fyra år.

Amaronen kan lagras på olika typer av fat. Från stora slavonska ekfat, så kallade “Botti”, på 50-100 hektoliter, till mer traditionella körsbärsfat. Det förekommer även lagring på franska ekfat, och i vissa fall amerikanska ekfat.

Bästa Amarone i olika prisklasser

Amaroneviner kommer liksom många andra viner i olika prisklasser. Som vi varit inne på tidigare har vinerna en relativt hög prislapp och idag hittar du en Amarone Tommasi på Systembolaget från drygt 300 kronor upp till flera tusen kronor.

Här är några av de bästa amaronevinerna i tre olika prisklasser.

Amarone della Valpolicella Classico 2019 – 325 kr
Tommasi Amarone della Valpolicella 2013 – 445 kr
De Buris Amarone Riserva 2010 – 2 228kr

Amarone – bästa årgångar

Årgången står nästan alltid angiven på ett vin och kan ha betydelse för vinets kvalitet. En årgång kanske är svalare och friskare på grund av kallare sommarväder, medan ett annat vin är mer fylligt på grund av fler soltimmar.

Vissa viner påverkas mer av olika väderlekar, medan ett vin som Amarone inte är lika känsligt och skiljer sig åt mellan olika årgångar, vilket beror på att man låtit torka druvorna. Men självklart behövs god kvalitet av druvor för att tillverka ett bra vin och därför finns det ändå några årgångar som sticker ut och utmärker sig som särskilt bra amaroneviner.

Några av de bästa årgångarna för Amarone

2016 – Ett händelsefattigt och lätthanterligt år för vinmakarna i Valpolicella. Druvorna hade den karaktär som behövs för att framställa ett kvalitativt amaronevin.
2009 – En fantastisk årgång där vinmagasinet Wine Enthusiast utsåg Valpolicella till årets vinregion. 2009 ansågs vara ett av årtusendets bästa årgångar.
1998 – Ett enastående år för Amarone della Valpolicella medan många vita viner hade problem med den varma och torra avslutningen.

Hitta bästa Amarone Tommasi på Systembolaget

Är du på jakt efter en bra Amarone Tommasi? Vi tipsar om några av de bästa Amarone på Systembolaget just nu.

Tommasi Amarone della Valpolicella Classico 2019, Nr 22350, 325 kr

Ett kryddigt vin som lagrats i tre år på slavonska ekfat om 35 hektoliter. Nyanserad smak med fatkaraktär, russin, nötter, mörka körsbär, kryddnejlika, kanel och kakao. Serveras vid 18 grader.

Tommasi Ca’ Florian Riserva Amarone della Valpolicella Classico 2013, Nr 70114, 759 kr

En Amarone Riserva med mycket struktur och personlighet. Vinet har en elegant doft av mörka frukter och bär, körsbär, plommon, balsamico och kryddor. Tillverkad av 75% corvina, 15% corvinone, 10% rondinella.

Tommasi Amarone della Valpolicella Classico, 2017, 1500 ml, Nr 22350, 689 kr

Intensiv doft av körsbär, vilda bär, friska och lätt kryddiga toner. Omslutande med bra balans, mycket tack vare den utmärkta balansen mellan tanniner och syra. Tillverkad av 50% Corvina, 30% Corvinone, 15% Rondinella och 5% Oseleta.

Mat till Amarone

Hur njuter man då bäst av detta vin? Amarone trivs ihop med lite kraftigare och smakrika kötträtter, gärna vilt. Lagrad parmesan och amarone är annars en klassisk smakkombo där sältan i osten matchar frukten och den diskreta sötman i vinet. En otippad kamrat till en flaska Tommasi Amarone Classico är faktiskt Janssons frestelse. I kombination med denna svenska klassiker, med grädde, plus salt och kryddig ansjovis, kommer amaronen mycket bra till sin rätt.

Rödvin och då framför allt Amarone har varit en favorit hos svenskarna i många år och passar allra bäst till huvudrätten. Dess intensiva karaktär gör dock att du bör välja mer fylliga och smakrika rätter att para ihop med vinet, exempelvis en köttbit eller grytor.

Vad passar till Amarone?

Amarone är ett av de mest populära och ikoniska vinerna. Det är ett fylligt och smakrikt rött vin som passar bra till smakrika rätter. Vinet passar särskilt bra till kötträtter med mycket smak och gärna med lite söta tillbehör, såsom rotfrukter. Även andra fylliga rätter gifter sig bra med vinet.

Mat som passar till Amarone

Nötkött
Fläskkött
Vilt
Fågel
Fylliga pastarätter

Amaronevin och ostar

I Sverige dricker vi framför allt Amarone till olika typer av huvudrätter men faktum är att Amarone della Valpolicella fungerar lika bra till ostar. Därför är det inte heller helt ovanligt att italienarna serverar vinet till ostbrickan.

Servera gärna vinet till en lagrad parmesan, pecorino eller någon annan smakrik hårdost.

Vad passar inte till Amarone?

Den höga koncentrationen gör att vinet lätt tar över mer enkla maträtter. Undvik därför att dricka Amarone till skaldjur, fiskrätter och grönsaker. Till dessa rätter bör du i stället välja ett mindre fylligt vin.

ÄLSKADE AMARONE

Sedan amarone gjorde sin entré i Sverige har många av oss haft en förkärlek för det fylliga vinet som görs på torkade druvor. Ett av de första amaronevinerna svenskarna lärde känna är Tommasi Amarone Classico.

Amaronevin tillverkas med omsorg. Det är ett mångfacetterat vin, som brukar falla både noviser och vinexperter i smaken och har fått något av en kultstatus. I alla fall i Sverige. Faktum är att utanför Italien är Sverige ett av de länder där det säljs mest amarone, hela 650 000 liter varje år på Systembolaget.

Ett av de allra första amaronevinerna som dök upp på Systembolagets hyllor var Tommasi Amarone Classico som tillverkas av familjen Tommasi. Familjen har producerat vin med stor passion i mer än hundra år. Verksamheten har vuxit med åren och i dag äger och driver familjen Tommasi vingårdar i fem italienska regioner. Men familjens rötter går djupast i Valpolicella Classico, där ikonvinet Tommasi Amarone Classico tillverkas.

Att tillverka amarone är lite krångligare och tar längre tid än att göra vanligt vin vilket bidrar till kultstatusen – och smaken. Till en enda flaska av Tommasis amarone går det åt hela 7–8 kilo färska druvor. I vinet finns en stor och inbjudande doft av mörka bär, russin och choklad. Smaken är maffig med toner av torkade körsbär, romrussin, vanilj och choklad. Och en liten gnutta sötma. Detta i kombination med en relativt hög alkoholhalt gör det till ett oblygsamt vin som tar för sig.

TID ÄR EN VIKTIGT KOMPONENT FÖR AMARONEVIN

Vid annan vinframställning pressas druvorna direkt efter skörden. Men till amarone torkas de alltid före pressning. Italienska vinbestämmelser säger att druvorna måste torka i minst 100 dagar för att vinet ska få kallas amarone. Familjen Tommasi nöjer sig inte med det utan låter druvorna torka i hela fem månader innan de pressas och alkoholjäsningen kommer igång.

När torktiden är över ser druvorna nästan ut som russin. 35–40 procent av vattnet i druvorna har dunstat bort under torkningen vilket innebär att socker samt smak- och färgämnen blir mycket koncentrerade. Processen är det främsta skälet till amaronevinernas fullmatade doft och smak, vilket i sin tur bidrar till att de blir relativt alkoholstarka. Det är också dunstningen som gör att det går åt så mycket mer druvor för att framställa ett amaronevin. Detta i kombination med den långa torkprocessen och att vinet efter jäsning får ligga på ekfat i tre år gör att amarone kostar lite mer än andra kvalitetsviner. Men den långa och omsorgsfulla processen ger också en alldeles särskild smakupplevelse.

Utöver Tommasis classico står familjen även bakom Ca’ Florian Amarone i det definitiva premiumsegmentet och De Buris – en lyxamarone som arbetats fram under nästan tjugo års tid och som odlats och skördats på gården La Groletta högst uppe på kullen La Grola – amaronens allra heligaste mark.

VALPOLICELLAS MEST ÄLSKADE VINER

Valpolicellaregionen är källan för några av världens mest uppskattade viner. Från den djupa och fylliga Amarone till lillebror Ripasso eller söta Recioto. Varje vin berättar en historia om regionens rika jord och tradition för vinframställning. Här går vi igenom skillnaderna och vad som utmärker de olika vinsorterna.

AMARONE

Amarone della Valpolicella, oftast bara kallad Amarone, är ett av Italiens mest berömda viner. Det är känt för sin rika, fylliga smak och höga alkoholhalt.

Betydelse: Kommer från italienskans ”amaro” och betyder ”stor bitter”.
Historia: Amarone har en lång historia och är resultatet av torkningsprocessen ”appassimento” som använts i Valpolicellaregionen i århundraden.
Druvor: Corvina, Corvinone och Rondinella.
Tillagningsprocess: Druvorna torkas i flera månader och efterföljs av en lång jäsning.
Alkoholhalt: Ofta mellan 15-16%.
Kvalitet: Amarone anses vara ett av de bästa vinerna från Valpolicellaregionen.
Smakprofil: Fylligt och kraftfullt med rika, mörka frukttoner med noter av torkad frukt, plommon, choklad och kryddor.
Rekommendation: Tommasi Amarone Classico, Tommasi Ca Florian Amarone Ricerva

VALPOLICELLA

Valpolicella är ett lättare rödvin jämfört med Amarone, men det är fortfarande fylligt med en frisk och fruktig smak av röda bär.

Betydelse: Härstammar från latinets ”Val polis cellae” som betyder ”De många (vin)källarnas dal”.
Historia: Valpolicella har en lång historia i regionen och producerades före Amarone.
Druvor: Samma druvor som Amarone, men utan torkningsprocessen.
Tillagningsprocess: Traditionell vinframställning.
Alkoholhalt: Ofta runt 11-12%.
Kvalitet: Medan det är lättare än Amarone, är det fortfarande ett kvalitetsvin.
Smakprofil: Lätt till medelfylligt med en frisk och fruktig karaktär med noter av körsbär, röda bär och örter.
Rekommendation: Tommasi Valpolicella

RIPASSO

Ripasso är en unik blandning av Valpolicella och Amarone. Det är ibland känt som ”lillebror” till Amarone.

Betydelse: Från det italienska ordet ”ripassare” som betyder ”passera åter” och refererar till ripassovinets andra jäsning.
Historia: Ripasso är en relativt ny teknik jämfört med Amarone och Valpolicella.
Druvor: Samma druvor som Amarone och Valpolicella.
Tillagningsprocess: Valpolicellavinet får jäsa en andra gång på de använda druvskalen från Amaroneproduktionen.
Alkoholhalt: Mellan 13-14%.
Kvalitet: Ripasso är en blandning mellan Valpolicella och Amarone när det gäller smak och kvalitet.
Smakprofil: Intensivt med djupare frukttoner än Valpolicella med noter av mogna röda bär och torkad frukt samt inslag av kryddor med ett långt avslut.
Rekommendation: Tommasi Palanca Ripasso, Tommasi Ripasso

RECIOTO

Recioto är det söta vinet från Valpolicella och kan ses som föregångaren till Amarone.

Betydelse: Italiens uttryck för söta viner som kommer från det lokala dialektordet för öron ”recio” och syftar till de små söta druvorna längst ut på klasen.
Historia: Recioto är det ursprungliga söta vinet från regionen och producerades långt före Amarone.
Druvor: Samma druvor som Amarone, men med en annan jäsningsprocess.
Tillagningsprocess: Druvorna torkas, precis som för Amarone, men jäsningen stoppas tidigare för att behålla sockret.
Alkoholhalt: Lägre än Amarone, oftast runt 12-13%.
Kvalitet: Även om det är sött, är det fortfarande ett komplext och välbalanserat vin.
Smakprofil: Sött och fylligt med noter av torkade frukter, bär och ibland choklad.
Rekommendation: Tommasi Fiorato Recioto della Valpolicella

VINERNAS RANGORDNING

Amarone: På grund av sin komplexa smakprofil och höga kvalitet hamnar Amarone i topp. För den som vill uppleva det bästa av det bästa, rekommenderar vi De Bvris Amarone Riserva.
Ripasso: Med sin unika tillagningsprocess och smak mellan Amarone och Valpolicella, tar Ripasso andraplatsen.
Valpolicella: Även om det är lättare än de andra två, är det fortfarande ett kvalitetsvin med en lång historia.
Recioto: Som det söta vinet från regionen, har det en speciell plats, men rankas lägre just på grund av sin sötma.

På Grapevine tror vi att varje vin har sin egen unika charm och plats. Oavsett om du föredrar den rika smaken av Amarone eller friskheten i Valpolicella, finns det något för alla i Valpolicellaregionen.